Sofia Carlsson

”Nyheter karaktäriseras av att vara ny information som på olika sätt avviker från det förväntade och vår egen situation. Människor ska också kunna identifiera sig själva med händelsen, vilket gör att sådant som ligger nära människor kulturellt och geografiskt intresserar dem mer.”

Så sammanfattar medieforskaren Bengt Johanssin kriterierna för vad journalisterna antar att läsarna vill ha. Björn Häger tar i sin bok reporter upp nyhetsvärdering, och menar på att nyheter väljs ut utefter en rad olika faktorer, där den första bokstaven i varje ord tillsammans bildar ordet vinkeln:

• Vikt
• Icke-normalt
• Närhet
• Konflikt
• Elitpersoner
• Lättbegripligt
• Nytt

Nyheter väljs ut för att de antingen anses vara intressanta och/eller viktiga för publiken. Intressanta nyheter handlar om att redaktionen väljer ut nyheter som de tror att publiken vill ta del och är intresserad av. Viktiga nyheter, däremot, handlar om vad redaktionen anser att publiken borde ta del av och känna till. Olika forskare har listat olika kriterier för nyhetsvärdering – men det finns mycket som förenar dem. Olika nyheter värderas olika av olika människor. Sportnyheter värderas högt av sportintresserade, men kan vara totalt ointressanta för en människa som är mer intresserad av politik. Medierna gör dagligen urval av nyheter för att de ska passa så många läsare som möjligt.

Norge sörjer vit kändisälg

Den första nyheten jag har valt att analysera publicerades 6/10 på DN:s hemsida. Länk här. Den handlar om den vita älgen Albin, som sköts ihjäl i Norge trots en intern överenskommelse inom jaktlaget att spara hans liv. Häger menar att nyheter om djur ofta får stort genomslag och har ett högt läsvärde. Nyheten är lättbegriplig, enkel och skedde under kort tid, vilka alla tre påverkar nyhetsurvalet redaktionerna gör. Läsarna hade även i detta fall en slags relation till älgen som sköts, eftersom de varit med om att döpa den, vilket gör att nyheter av detta slag får ett högt läsvärde.

Nyheten kan också gå under begreppet icke-normalt. Det faktum att ledaren för jaktlaget blivit dödshotad efter att ha skjutit älgen är en detalj som också gör nyheten större och mer läsvärd.

Häger skriver att nyheter går upp i värde ju närmare oss de kommer; i tid, geografiskt och kulturellt. Hade det varit en älg i USA som sköts hade nyheten inte blivit lika uppmärksammad i Sverige. Eftersom Norge är vårt grannland, med en kultur som liknar vår, platsar nyheten i svenska medier.

Blir blåst av tandläkaren

Den andra nyheten publicerades 5/10 på Aftonbladets hemsida, länk här.

Nyheten handlar om tandläkare som tar betalt för att laga helt friska tänder. I artikeln hänvisas till TV-programmet ”sanning & konsekvens”, där flera avslöjanden kommer att ske. Professor Lars Nord menar att chansen ökar för att något ska bli en nyhet om händelsen uppmärksammas av flera medier. Medieföretagen kan samarbeta för att nå läsare/tittare.

Galtung och Ruge är två norska medieforskare som menar att nyhetsvärderingen påverkas av en rad olika faktorer

• Frekvens
• Tröskelvärde
• Entydighet
• Meningsfullhet
• Oväntat
• Samklang med förväntningar
• Kontinuitet
• Sammansättning

Galtung och Ruge lägger dessutom till att personifiering och händelser om elitpersoner ofta blir nyheter. Personifiering innebär att "en händelse framställs som ett resultat av enskilda individers handlande". Alla människor går då och då till tandläkaren, och därmed är nyheten intressant för ett stort antal läsare. Dessa kan identifiera sig med människor som blivit utsatta för bedrägeriet genom att sätta sig in i deras situation. I artikeln kan läsaren även identifiera sig med programledaren Sanna Lundell, som beger sig till en av tandläkarna, som trots hennes friska tänder borrar ändå.

Även denna nyhet ligger nära i tid och rum. Mia Ohlsson påpekar under sin föreläsning om journalistiskt skrivande att detta ökar nyhetsvärdet.

Uppföljning

I artikeln står det beskrivet att Aftonbladet gjorde en liknande undersökning för sex år sedan. En händelse som uppmärksammats av nyhetsmedierna fortsätter att uppmärksammas under en viss tid, och kan även följas upp efter en längre tid. Alm och Eliasson menar att efter en tid kan journalisterna ha hunnit gräva fram mer fakta, nya vinklar och reaktioner från omvärlden kan ha kommit in, vilket gör att en uppföljning på nyheten kan få högt läsvärde.

I slutet på artikeln finns även en lista med punkter som hör till artikeln: ”så slipper du bli av med tusenlappar”. Detta är också ett vanligt sätt att öka nyhetsvärdet.

Källor:

Alm, Per & Eliasson, Erik (2008): Att fånga läsaren – En handbok i tidningsredigering. Första upplagan. Gleerups Utbildning AB.

Häger, Björn (2009): Reporter – En grundbok i journalistik. Första upplagan. Nordstedts förlag.

Strömbäck, Jesper (2009): Makt, medier och samhälle. Första upplagan. SNS Förlag.