BLOGGUPPGIFT D: The Elements of Journalism
Journalistens främsta uppgift är att upplysa människor om sådant som händer i vårt samhälle och i världen, precis som Bill Kovach och Tom Rosenstiel (2001) skriver i The elements of journalism:
"The primary purpose of journalism is to provide citizens with the information they need to be free and self-governing."
Människor har i alla tider varit beroende av nyheter. Förr behövde man veta vad som hände i närmsta by och kunskap om det okända skapade och skapar än i dag en trygghet. När journalistiken föddes handlade det mestadels om information som byttes på så kallade "coffehouses" i England och barer i Amerika. I och med de första tryckta tidningarna började man prata om det nya fenomenet den allmänna opinionen.
Innan internets tillkomst var det vanligt att man kallade nyhetsmedierna "gatekeepers". Detta beror på att det var de själva som bestämde vad som skulle klassas som en nyhet och vad som skulle få komma med i tidningen etc. Numera, när vem som helst kan få in ett ämne på agendan tack vare våra sociala medier, kan man säga att dessa gatekeepers har förlorat sitt tidigare så starka fäste.
Som journalist kan du aldrig vara till fullo objektiv. Det går inte att ställa sig utanför samhället och rapportera om något utan att det får en subjektiv prägel. Men att rapportera objektivt måste ändå vara målet med journalistik. Ett mål som verkar bli allt svårare att uppnå i och med att journalister måste gagna ägarens och andra parters intressen. Ett exempel är Murdochs medieimperium med bland annat Fox News som rapporterar väldigt ensidigt och partiskt. Det har blivit så att ansvaret att granska nyheterna objektivt och gå till fler källor för ett annat perspektiv vilar på läsaren. Risken är att alla inte gör det och därmed bara får ena sidan av myntet klart för sig.
Jag tittade på Aktuells kvällssändning den 23/4-2012 och där diskuterade de bland annat sociala medier
och internetstrovärdighet. Brit Stakston, mediestrateg samt en av
"Precis som vi inte litar på allt en främling säger till oss på stan tror vi på allt internet erbjuder utan går till många källor för att skapa en bild av det hela".
Här tycker jag att hon slår huvudet på spiken. Visst, det är numera möjligt för vem som helst att "leka journalist" och de sociala medierna är många gånger snabbare än de traditionella medierna med att förmedla nyheter. Jag nöjer mig å andra sidan inte med att läsa på Facebook om något som har skett, utan går till en mer tillförlitlig källa för att se om det som står är sant. Detta beror självklart på vilken nyheten är.
I dag finns information i mängder att ta del av tack vare digitaliseringen och internet. Allt går snabbare. Tidningarna har tagit steget över till webben och gör allt för att hänga med i svängarna. Detta är en risk, då jag anar att det inte hinns med att göra en grundlig research alla gånger då kampen om att publicera nyheter snabbt hårdnar.
Anders Mildner, medieanalytiker på Media Mötesplats Malmö, skriver att det bara finns ett sätt som traditionella
medier kan konkurrera med och det är kvalificerad journalistik. Att bara berätta vad som hänt rakt upp och ner är inte längre unikt. Det har de nya sociala möjligheterna på nätet sett till.
"Att få information om det som händer får vi ändå. Det har traditionella medier
svårt att konkurrera med. Men de som producerar kvalitativ text kan konkurrera. Traditionella medier har fokuserat alltför mycket på att inhämta och bearbeta information. Det kan vi göra själva. Men alla kan inte skriva lika bra som dem som har det som yrke", säger Anders Mildner. (Läs mer om Anders Mildners resonemang här)
I boken the elements of journalism nämns just att journalister snarare fyller på redan befintliga nyheter med fakta än att självständigt undersöka och verifiera fakta. Detta tror jag måste förändras. De traditionella medierna kan bara återfå sin forna glans om de gör kvalitativa reportage där läsaren tillförs något nytt. Alla "vanliga" nyheter når numera publiken och läsarna via sociala medier. Samtidigt har internetannonsering ökat dramatiskt och mycket handlar om pengar. För att locka annonsörer till en webbtidning behöver tidningen framstå som attraktiv, eftersom annonsörerna vill investera där läsarna finns. Detta tror jag skapar stor stress för journalisterna som måste leverera många nyheter under kort tid.
Hur som helst vill jag återkomma till den mängd information som finns på internet och det teknologiska samhälle vi numera lever i. All denna information gör att vi inte kan, hinner eller orkar ta ställning hela tiden. De traditionella medierna har fortfarande kvar trovärdighet, även fast deras arena numera till stor del finns på internet. Det går inte att jämföra en nyhet på exempelvis Dagens nyheter med något som någon har skrivit i ett forum på en hemsida. Den först nämna har högre trovärdighet. John Seely Brown, the former director of Xerox PARC, sammanfattar ovanstående resonemang med:
"What we need in the new economy and the new communications culture is sense making. We have a desperate need to get some stable points in an increasingly crazy world".
Vad jag tycker är bra med de sociala medierna är att medborgare känner sig mer delaktiga i det som händer och sker i vårt samhälle. Möjligheten att interagera och föra dialog i realtid har antagligen ökat intresset för vad som sker - och inte enbart geografiskt nära. Den lilla människan har helt plötsligt möjlighet att göra sig hörd och framföra sin åsikt.
Sociala medier är kort och gott både bra och dåliga ur nyhetssynpunkt. Dåliga när det gäller integritetsskydd men bra när det gäller pressfrihet. De flesta nyhetsmedier förstår allt mer vikten av att finnas där deras läsare finns och sociala medier gör att de kan få in en hel del tips vad gäller nyheter. Det har blivit allt vanligare att de snappar upp om det har bildats opinion kring en fråga eller vad människor generellt diskuterar mycket. Nackdelen är som sagt integritetsskyddet. När medborgare "leker" journalister och publicerar information tänker de kanske inte alltid på att skydda individers integritet. Utbildade journalister får lära sig publicitetsreglerna och om pressetik, vilket inte gemene man gör. Detta resulterar i att i tron att man är fri att uttrycka sig hur som helst på internet kan åstadkomma stor skada för individer om man exempelvis publicerar namn och bilder på sådant man egentligen inte har en aning om stämmer.
I boken reflekteras mycket kring journalistikens utveckling. På grund av globaliseringen har medierna successivt slukats upp av stora mediekonglomerat. Detta innebär att nyhetsmedierna har blivit mindre självständiga.
"The conglomeration of the news business threatens the survival of the press as an independent institution as journalism becomes subsidiary inside large corporations more fundamentally grounded in other business purposes".
Konglomeraten gör att konkurrensen blir mindre. Detta betyder att nyhetsmedierna har gått över till företagsbranschen där det finns aktörer som påverkar vad och hur de ska rapportera om händelser. Vinst och ekonomi står i fokus. I boken finns fakta om intervjuade journalister, som påpekar att sanningen står högst upp på listan när de förmedlar nyheter. Frågan är om det mer är en vision än ett faktum. Journalisterna kan inte publicera vad som helst som påverkar annonsörer, ägare och samarbetspartners negativt. Därför tror jag att sanningen inte alltid kommer i första hand.
Min uppfattning är att många nyhetsmedier i dag ger en alltför kort och ytlig bild av nyheter. Vill jag ha en sammanfattning av vad som har hänt i världen under dagen och inte ha en djupare bild av händelserna tittar jag på TV4:s nyhetsrapportering. Vill jag ha lite mer bakgrundsfakta och en enligt mig grundligare research tittar jag på Aktuellt.
Ett annat problem med "den nya journalistiken" är så kallad infotainment, där det rapporteras om sådant som antas fånga publikens uppmärksamhet och handlar ofta om underhållning på något sätt. Tabloidtidningarna Aftonbladet och Expressen arbetar på detta sätt och vinklar för det mesta sina reportage på sex, sensationer, skandaler och elitism. Många tycker om denna sortens rapportering. I the elements of journalism beskriver man detta som ett problem då medier som fokuserar på underhållning driver bort de som vill ha mer seriösa nyheter och de som tar del av oseriösa nyheter glider i väg från de seriösa.
"The strategy of infotainment, though it may attract an audience in the short run and may be cheap to produce, will build a shallow audience because it is built on form, not substance. Such an audience will switch to the next "most exciting" thing because it was built on the spongy ground of excitement in the first place".
Att vinna en publik genom att förmedla grundligare och noggrannare händelser är svårt, tidskrävande och kostsamt.
Martin Jönsson, redaktionschef på Svenska Dagbladet, påpekar att om man försöker finnas där mottagarna finnsoch involverar dem i produkten så får man dem med sig. Detta tycker jag blir allt tydligare. De traditionella nyhetsmedierna uppmuntrar medborgare att höra av sig med sina erfarenheter och tipsa om nyheter, vilket taktiskt sätt är smart i ett samhälle som präglas av individualism. Människor vill dela med sig. (Läs mer om Martin Jönssons resonemang här)
Jag vill avsluta med att säga att i samband med internet och de sociala mediernas uppkomst förändrades situationen för ”gammelmedierna” radikalt. Enligt Darwins teori så överlever den starkaste och den som kan anpassa sig bäst efter nya förhållanden. Tidningar i pappersform kommer säkerligen att dö ut medan de som gått över till webbupplaga måste förändra sitt journalistiska arbete för att överleva på grund av konkurrensen från sociala medier. Det vi medborgare behöver som mest i en tid där information finns i överflöd är något konkret och tillförlitligt. Grundligare, mer opartisk och mer grävande journalistik är något som ”gammelmedierna” måste satsa på för att överleva, enligt min tro.